Häromdagen satt jag och bläddrade genom bilder på barnen från förra året. Du vet den där känslan när du ser ett foto och tänker "VA?! Var de verkligen SÅ SMÅ då?" Jag hamnade i ett känslohål i två timmar (och skickade maaaassor med mess till min man :P). Ärligt, jag älskar att se hur dom växer men samtidigt... kan de inte bara få vara pytteliten lite längre?
Som fotograf älskar jag att föreviga andras familjer, men som mamma är jag extremt tacksam att jag faktiskt tar mig tid att dokumentera min egen familj. Inte bara söndagsmiddagar och julklappshögar, utan RIKTIGA foton där vi alla är med.
Varför du också behöver göra detta (helt opartiskt... typ)
1. För att du inte är med på bilderna annars, eller hur?
Låt mig gissa - du har 47 fina bilder på barnen från semestern. 23 gulliga på partnern som leker med dem. Och exakt... noll... där du själv är med. (Eller så är det bara halva ditt ansikte för du tog en selfie med barnet och du prioriterade att få med deras leende istället för ditt.) Kom igen, dina barn vill se HELA dig i familjealbumet när de blir stora!
2. För att telefonen faktiskt suger på kvällsljus
"Men jag tar ju massor av bilder med mobilen!" Visst. Och hur många av dem är tagna inomhus i skumrasket medan ni gör något mysigt tillsammans? Hur många av dem ser ut som gryniga mörka fläckar där ni knappt syns? Exakt.
3. För att "vi tar det sen" blir aldrig av
Var helt ärlig nu: hur många gånger har du tänkt "vi borde verkligen ta fina familjebilder" för att sen skjuta upp det tills "barnen blir lite större/vädret blir bättre/vi hinner klippa oss/jag går ner fem kilo"? Livet händer NU. Med snoriga näsor, med håret som du har skjutit upp att färga, med en liten knodd som vägrar ha på sig något annat än Spiderman-tröjan.
4. För att det är skitsvårt att ta bra bilder själv
Jag kan det här med fotografering på riktigt och ändå är det en cirkus när jag ska försöka ta fina bilder på hela min familj själv. Stativet välter, självutlösaren går för tidigt, och någon (Jocke) ser alltid ut som om han just fått reda på att nån kört över hans Harley. Ge upp och låt en proffs ta hand om det!
5. För att upplevelsen blir ett minne i sig
Mina familjesessioner är inte "sitt still och le". De är en timme av att kasta löv, jaga varandra, fika i gräset och skratta åt dåliga skämt. Barnen kommer ihåg hur roligt det var, inte att de skulle fotograferas. Det är därför de springer fram och kramar mig när vi ses igen.
Så när du sitter där om tio år, med tonåringar som knappt vill vara i samma rum som dig, kommer du vara så himla tacksam att du tog dig tiden att dokumentera de här åren när de fortfarande tyckte du var den coolaste i världen och ville hålla din hand.
Förlåt mitt känslomässiga utbrott här. Men alltså... tiden går så j*vla fort, och jag vet att jag aldrig kommer ångra att jag har för många familjebilder. Bara att jag har för få.
Puss och kram! ❤️
PS. Jag har ett fåtal tider i maj och juni - bara så du vet. Och ja, detta är när jag försöker låta bli att sälja in mina tjänster men ändå gör det. Sarkastiskt men ärligt menat!
